Har du resfeber frågar flera. Javisst har jag resfeber. Mycket att tänka på. Planera, packa och skaffa sig kunskap om Salomonöarna.
Jag har gått igenom vårt uppdrag och kan bl. annat läsa att 12 000 människor är drabbade i det område dit vi ska. Det nationella katastrofsamordningskontoret i Salomonöarna har bekräftat att 52 människor omkom vid tsunamin och att drygt 900 hem har förstörts.
Olika organisationer har i katastrofens akutfas bistått med det mest nödvändiga: mat, vatten, tält och redskap för hushåll, jordbruk och fiske. Förutom att kyrkor i regionen har bistått med hjälp finns också Röda korset, Oxfam, Rädda Barnen och World Vision på plats.
Nu blir det vår utmaning att tillsammans med lokala kyrkor bistå med psykosocial krishantering.
Inför resan är det festligt när jag träffar andra. Jasså, ska du till Salomonöarna, vad härligt, säger de flesta. Sen när jag berättar om vår uppgift så möts jag av förståelse. Många, precis som jag själv tills för en vecka sedan, känner inte till Salomonöarna. Men jag noterar att några har en rik kunskap om öarna. Bland annat unge Rikard som jobbar i en elektronikaffär i Helsingborg. När jag var inne i affären och skulle köpa en adapter kom vi in och pratade om Salomonöarna. Och visst kände han till det. Hans specialintresse är andra världskrigets historia och han kände till historien om sjöslag kring öarna mellan Japan och USA, bland annat att det var där, nära ön Guadalcanal, som f.d. presidenten John F. Kennedy blev sänkt med sin patrullbåt.
En annan, arbetskamraten Petter, berättade om sitt specialintresse, saltvattensakvarier, och för honom låter det ju helspännande med Söderhavet. Jag lovade honom att jag särskilt ska studera havet, korallreven och fiskarna. Tyvärr har ju jordbävningen och tsunamin i början av april medfört stora skador på korallreven vilket gjort att de ekologiska systemen havererat. Till problem för miljön, men också för människorna som är beroende av havets tillgångar.
Ikväll är jag på Arlanda för att vi tidigt imorgon bitti flyger till Amsterdam för vidare färd mot Stilla havet.
Jag har gått igenom vårt uppdrag och kan bl. annat läsa att 12 000 människor är drabbade i det område dit vi ska. Det nationella katastrofsamordningskontoret i Salomonöarna har bekräftat att 52 människor omkom vid tsunamin och att drygt 900 hem har förstörts.
Olika organisationer har i katastrofens akutfas bistått med det mest nödvändiga: mat, vatten, tält och redskap för hushåll, jordbruk och fiske. Förutom att kyrkor i regionen har bistått med hjälp finns också Röda korset, Oxfam, Rädda Barnen och World Vision på plats.
Nu blir det vår utmaning att tillsammans med lokala kyrkor bistå med psykosocial krishantering.
Inför resan är det festligt när jag träffar andra. Jasså, ska du till Salomonöarna, vad härligt, säger de flesta. Sen när jag berättar om vår uppgift så möts jag av förståelse. Många, precis som jag själv tills för en vecka sedan, känner inte till Salomonöarna. Men jag noterar att några har en rik kunskap om öarna. Bland annat unge Rikard som jobbar i en elektronikaffär i Helsingborg. När jag var inne i affären och skulle köpa en adapter kom vi in och pratade om Salomonöarna. Och visst kände han till det. Hans specialintresse är andra världskrigets historia och han kände till historien om sjöslag kring öarna mellan Japan och USA, bland annat att det var där, nära ön Guadalcanal, som f.d. presidenten John F. Kennedy blev sänkt med sin patrullbåt.
En annan, arbetskamraten Petter, berättade om sitt specialintresse, saltvattensakvarier, och för honom låter det ju helspännande med Söderhavet. Jag lovade honom att jag särskilt ska studera havet, korallreven och fiskarna. Tyvärr har ju jordbävningen och tsunamin i början av april medfört stora skador på korallreven vilket gjort att de ekologiska systemen havererat. Till problem för miljön, men också för människorna som är beroende av havets tillgångar.
Ikväll är jag på Arlanda för att vi tidigt imorgon bitti flyger till Amsterdam för vidare färd mot Stilla havet.
No comments:
Post a Comment