Vi åkte, chauffören, tolken och jag, på vägen mellan Jalalabad och Osh. En underbart vacker väg längs dalgången mellan bergen och bland annat genom ett bergpass. Plötsligt ser chauffören en merca köra av vägen och volta flera gånger rätt ut på en åker. Jag halvsover och han väcker mig och säger, vad ska vi göra nu. Det är bara att hjälpa till säger jag. Vi stannar och min första tanke är, nu larmar vi SOS 112 och så tänker jag på mina vänner i räddningstjänsten hemma. Men vaddå, det funkar ju inte här. Så det är bara att ta saken i egna händer. Chauffören och jag ser att två män kryper ur bilvraket, chockade och ivrigt blödande. Så det är bara att ta fram förbandsväskan i ryggsäcken, på med engångshandskarna och så lägga förband på flera ställen med otäcka skärsår.
När vi är färdiga så hjälper lokalt boende människor till och ger de drabbade stöd. Vi kunde konstatera att allt gick bra och att allt var bra efter omständigheterna trots den häftiga olyckan.
No comments:
Post a Comment